HaV:s Riktlinjer för båtbottentvätt
Sammanfattning

Syfte och tillämpning

Riktlinjerna syftar till att minska spridningen av farliga ämnen till vatten från tvättanläggningar i fritidsbåtshamnar. De ska användas som stöd av kommuner och verksamhetsutövare och främja miljöanpassade metoder för båtbottentvätt. Målet är att successivt minska behovet av kemiskt verkande båtbottenfärger.

Riktlinjerna fungerar som kunskapsunderlag men är inte rättsligt bindande. Kommuner kan välja att anpassa eller skärpa tillämpningen utifrån lokala förhållanden, exempelvis om recipienten är särskilt känslig.

Båtbottenfärg och val av tvättmetod

HaV har i sina riktlinjer utgått från två huvudtyper av färger:

• Biocidfri färg: Saknar aktivt gift och kan ofta tvättas på enklare sätt.
• Biocidinnehållande färg: Kräver tät arbetsyta och avancerad rening.

HaV skiljer mellan tre färgkategorier och hur dessa kan tvättas:

• Giftfri färg – borsttvätt tillåten.
• Fysikaliskt verkande antifouling – kräver tät spolplatta, steg 1-rening.
• Kemiskt verkande antifouling – kräver tät spolplatta, steg 2-rening.

Båtar med okänd färgtyp bör betraktas som målade med kemiskt verkande antifoulingfärg. Båtar som innehåller utfasade färger som tex tennorganiska föreningar rekommenderas att de saneras.

Krav på tvättanläggningar

• Spolplatta ska ha hårdgjord tät yta (ex. betong), avrinning till grovrensränna och reningsanläggning.
• Steg 1-rening: sedimentationskammare (för fysikaliskt verkande färg).
• Steg 2-rening: som ovan plus finfilter/slamavskiljare (för kemiskt verkande färg).

Tvättvatten ska inte tillåtas rinna ut på mark, i brunnar eller i recipient. Utsläppsvatten ska kontrolleras och analyseras för metaller (koppar, zink), tennorganiska föreningar (TBT), Diuron och Irgarol.

Borsttvätt och alternativa metoder

• Borsttvätt i vatten kan ersätta målning. Bassängen ska samla upp allt material och underhållas regelbundet, det rekommenderas dock att båtar med färg som riskerar att flagna inte tvättas i borstvätt för att undvika mikroskräp.
• Manuell tvätt är tillåten, men bör ske med uppsamling.
• Silikonfärger är biocidfria men kräver försiktighet vid tvätt.
• Skrovskyddsduk och torrsättning är effektiva giftfria alternativ.
• Växling mellan salthalter kan under vissa omständigheter minska påväxt

Ansvar, tillsyn och egenkontroll

Verksamhetsutövaren (t.ex. båtklubb eller marina) är ansvarig för:

• Att känna till miljöbalkens krav
• Att anläggningen är rätt utformad
• Att utsläpp inte sker
• Att egenkontroll utförs

Egenkontrollen ska innehålla bl.a.:

• Rutiner för rening, provtagning, avfallshantering
• Dokumentation av antal tvättade båtar, använd färgtyp, analysresultat
• Årlig rapportering till tillsynsmyndighet rekommenderas.

Kommunen är tillsynsmyndighet och kan ge ett föreläggande om dom upptäcker brister.

Riktvärden för utgående vatten (exempel)

Dessa värden gäller utgående vatten från reningsanläggning och baseras på vad bästa tillgängliga teknik i branschen i dagsläget kan klara.

Sammanfattning

Fritidsbåtshamnar har ett tydligt ansvar för att minska utsläpp från båtbottentvätt. Genom rätt teknik, god egenkontroll och tydliga rutiner kan hamnar skapa förutsättningar för ett mer hållbart båtliv. Riktlinjerna från HaV är ett stöd för att uppfylla miljöbalkens krav och bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten följs.